Babymamas provocerar mej

Börjar man titta, så finns dom överallt. Tonårsmammorna. Dom har egna program på TV, bloggarna poppar upp titt som tätt, och de drar runt på stan, planlöst promenerandes genom H&M i jakt på billiga barnkläder. I Landskrona tycks det vara en speciell gren av Tonårsmamman som förökat sej. De har samma uniform allihop: gråa joggingbyxor (eller svarta som är så urtvättade att dom lika gärna kunde varit grå ändå), stor parkasjacka, gärna röd, slitna gympadojor som en gång i tiden nog varit vita. Dom har samma frisyr - en slarvig knut högt i nacken men där vissa är osminkade är andra väldigt engagerade i svart kajal och mascara. De har alltid något i munnen, tuggummi eller en cigarett, och har dom pladdrar i mobilen  ("Asså nä ja typ sa till han att om han inte ger mej pengana så ska jag skvallra för han tjej om när vi låg med varann på Dannes fest") så knappar dom på den. De få gånger du ser dom utan den, är blicken tom och fjärran, djupt försjunken i tankar.

Ärligt talat? Tonårsmammor provocerar mej. Dessa tjejer på 14, 15 år som "råkar" bli med barn och bestämmer sej för att "nu ska jag minsann bli mamma, för det vill jag!". För det är inte något ovanligt. Det händer OFTA. Jag ser dom nästan varje dag, och deras oerfarenhet lyser från dom som en jäkla flimmrande lysrör, ett kallt och obehagligt ljus.
 Jag kikade in på en tonårsblogg, där den unga flickan, som redan hade ett barn, blivit gravid igen och tänkte låta läsarna avgöra om hon skulle göra abort eller behålla barnet. Det var återigen inte en planerad graviditet. Hur kan man vara så lättvindig?! Jag är för fri abort, men inte på detta extremt ansvarslösa vis! Och att det handlar om ansvarslöshet är ju bevisat redan från början - man har ju haft oskyddat sex! Både från pojken och flickans sida. Är det föräldrarna eller skolan som brustit genom att inte lära barnen riskerna med oskyddat sex? Eller hela samhället som skapat ett tabu runt att prata om sex?

Med allt detta sagt, ska jag faktiskt dra en positiv parallel också. För vissa personer har en tonårsgraviditet inneburit räddning. Personer som skolkat sej genom skolan och inte brytt sej, som har hamnat i dåligt sällskap,  dem har ryckt upp sej, helt plötsligt växt in i rollen som mamma/pappa och all denna amsvarskänsla har blött över i resten av livet - de skaffar jobb, lägenhet. De blir helt enkelt tvugna att växa upp.

Gullig som fan. Är det en tillräckligt stor anledning för att skaffa en?

Vad handlar det hela om i slutändan? Att man inte lär barn ansvar när det gäller sex? Allt annat ska dom ju ta ansvar för, sina syskon, sina läxor, sitt rum, varför lär man dom inte att desamma gäller för sex? det finns barn har sex redan vid 12, 13 år, att börja lära dom om sex senare är alldeles för sent! Man måste prata med barn och undomar om sex tidigt, och man måste vara öppen. Sex är inget pinsamt. Det är helt naturligt, och det gör mej förbannad att det skapats ett sånt tabu runt att prata om det! (Att skoja grovt om det med sina kompisar/kollegor är inte samma sak som att prata om sex)
En sak är i alla fall säker. Dessa väldigt unga kvinnor kommer uppfostra nästa generations barn innan de själva vuxit upp och hunnit mogna. Deras barn kommer själva bli vuxna, och en dag styra vårt land.